Att inventera har flera betydelser. En som kanske inte är den första vi tänker på, är att finna, hitta på, och att skapa. Det är en betydelse som vi känner igen i engelskans to invent, att uppfinna. Att inventera kan också innebära att räkna vad som finns i form av värdeobjekt och att upprätta ett inventarium, en förteckning över dessa objekt. De två betydelserna är till synes väldigt olika, men de är också relaterade.
En förteckning skapar överblick och kan offentliggöras och delges andra. Inom handel används ordet inventera för rutinen att uppteckna och värdera tillgångarna på ett varulager eller inom ett företag så att den ekonomiska ställningen kan synliggöras. Natur- och kulturvärden inventeras när det finns planer på nyetableringar som kan ha konsekvenser för miljön. Inventeringen skapar representationer som kan ge intryck av att vara sakliga och objektiva, och lätta att kommunicera. Men ett objekt är aldrig ett värdeobjekt sig självt, det måste värderas av någon, vara värdefullt för någon. Att inventera i betydelsen att räkna är också att uppfinna en värld, en värld av värdeobjekt som går att räkna. Men varje gång något räknas, så räknas också något bort. Vad händer med det oräknade och vad är värt något för vem? Är det är en värld bara för den som bestämt vad som räknas, som är blind för det som är värt något för andra.
Tallar kan räknas och värderas utifrån hur mycket virke som kan utvinnas. De tallarna blir inte gamla nog för att bli bra platser för fiskgjusen att bygga bon. Högt upp i en plattkronad tall får fiskgjusen överblick över omgivningarna.
En annan betydelse av att inventera, som enligt svenska akademins ordbok inte längre är i bruk, är att överlämna. Vad återstår när inventeringen är klar och till vem kan vi återlämna det som är av värde? De arter och miljöer som inte räknas i ett sammanhang kan vara livsavgörande i andra. Vilka värden har oåterkalleligt förlorats och vilka kan vi återskapa?
Att inventera är att uppfinna, återfinna och att överlämna. Att inventera kan handla om att upptäcka en värld som vi trodde att vi kände, men som kan visa sig på nytt, i ljuset av det som varit – det som räknats och det som räknats bort –och det som kan bli, när det som hittills är oräknat synliggörs och kräver upprättelse. Vad finns här? För vem? Hur många är vi? Innan vi börjar räkna måste vi veta hur många vi är som har rätt att avgöra vad som är värdefullt.